Höjer snus blodtrycket? Akut och långsiktig effekt

Höjer snus blodtrycket?

Ja, snus höjer blodtrycket akut. När en prilla ligger under läppen tas nikotinet upp genom munslemhinnan och når blodet på några minuter. Nikotinet får kroppen att frisätta adrenalin och andra stresshormoner, som i sin tur drar ihop blodkärlen och får hjärtat att slå snabbare. Resultatet är en tydlig men tillfällig höjning av både puls och blodtryck.

Det är viktigt att skilja på den akuta effekten, som är väl dokumenterad, och den långsiktiga effekten på viloblodtrycket, som forskningen är mer oenig om. Snus är inte riskfritt, och den som vill förstå nikotinets påverkan på hjärta och kärl gör klokt i att hålla isär dessa två tidshorisonter.

Vad händer i kroppen

Nikotinet aktiverar det sympatiska nervsystemet, kroppens gaspedal. Det leder till frisättning av adrenalin och noradrenalin, vilket ökar hjärtfrekvensen och drar samman de små blodkärlen (vasokonstriktion). När kärlen blir trängre måste hjärtat pumpa mot ett högre motstånd, och blodtrycket stiger. Samma mekanism gör att händer och fötter kan kännas kallare strax efter en prilla.

Det handlar om nikotinet, inte tobaken

Blodtryckseffekten kommer från nikotinet, oavsett om det levereras via tobakssnus eller en tobaksfri nikotinpåse. Det betyder att en stark prilla höjer blodtrycket mer än en mild, eftersom dosen är högre. Det är alltså nikotindosen per prilla, inte tobaken i sig, som avgör hur stor den akuta effekten på hjärta och kärl blir.

Hur länge höjer snus blodtrycket?

En enskild prilla höjer blodtrycket i ungefär 20 till 30 minuter, men om regelbunden snusning höjer viloblodtrycket dygnet runt är mer oklart. En mätbar akut höjning betyder alltså inte automatiskt förhöjt blodtryck dygnet runt, och de två effekterna behöver bedömas var för sig.

Den akuta höjningen

Experimentella studier är samstämmiga: en prilla snus höjer pulsen med runt 10 till 15 slag per minut och blodtrycket med några mmHg under ungefär 20 till 30 minuter. Den som snusar flera prillor utspritt över dagen håller därmed kärlen i ett mer eller mindre konstant aktiverat läge under stora delar av vaken tid. Effekten är reversibel och avtar när nikotinet lämnar kroppen.

Den långsiktiga frågan

Om regelbunden snusning höjer själva viloblodtrycket på sikt är mindre klarlagt. En svensk tvärsnittsstudie inom MONICA-projektet i norra Sverige fann inget stöd för att kronisk snusanvändning höjer viloblodtrycket hos män upp till 75 år jämfört med personer som inte använder tobak. Samtidigt sågs något högre systoliskt tryck hos dem som använde stora mängder snus, och forskarna noterade att medelblodtrycket över dygnet kan påverkas av de upprepade akuta höjningarna.

Varför resultaten skiljer sig

Skillnaderna mellan studier beror bland annat på hur mycket deltagarna snusar, hur blodtrycket mäts och hur man justerar för andra faktorer som vikt, ålder och fysisk aktivitet. Det gör att enskilda rubriker kan ge intryck av en tydligare slutsats än vad det samlade forskningsläget faktiskt stödjer. Försiktig tolkning är därför rimlig.

Hur påverkar snus pulsen och hjärtat?

Snus höjer pulsen med runt 10 till 15 slag per minut per prilla och får hjärtat att arbeta hårdare. Nikotinet påverkar både hjärtfrekvensen och själva blodkärlens funktion, och det är samspelet mellan dessa som avgör belastningen på hjärt-kärlsystemet.

Pulsökning per prilla

Pulsen stiger snabbt efter att en prilla lagts in och toppar oftast inom de första 10 till 15 minuterna, då nikotinupptaget är som störst. För en frisk person är en tillfällig pulsökning på 10 till 15 slag i sig ofarlig, men kombinationen av högre puls och högre blodtryck innebär att hjärtat arbetar hårdare under den perioden.

Kärlens funktion

Studier visar att nikotin försämrar endotelets funktion, det vill säga blodkärlens förmåga att vidga sig när de behöver. Försämrad kärlvidgning är på sikt ogynnsamt för hjärt-kärlhälsan. Här är skillnaden mot rökning ändå avgörande: cigarettrök tillför kolmonoxid och partiklar som driver åderförkalkning, medan snus inte exponerar kärlen för rök.

Samband med starka produkter

Ju högre nikotinstyrka, desto kraftigare blir den akuta effekten på puls och blodtryck. Den som regelbundet använder starkt snus med 14 mg per gram eller mer utsätter alltså hjärt-kärlsystemet för en större tillfällig belastning per prilla än den som väljer en mildare styrka.

Vilka bör vara extra försiktiga?

Personer med högt blodtryck, känd hjärt-kärlsjukdom, gravida och unga bör vara extra försiktiga, eftersom nikotinet belastar hjärta och kärl. För dessa grupper väger den akuta blodtryckshöjningen tyngre, och försiktighet och kontakt med vården är särskilt motiverad.

Personer med högt blodtryck

Den som redan har hypertoni har ett kärlsystem som arbetar under förhöjt tryck även i vila. Upprepade akuta höjningar lägger sig då ovanpå en redan förhöjd baslinje. Folkhälsomyndigheten rekommenderar generellt att man inte börjar snusa, och den som behandlas för högt blodtryck bör ta upp sin nikotinanvändning med sin läkare.

Hjärt-kärlsjuka

För personer med känd hjärt-kärlsjukdom är bilden allvarligare. Forskning antyder att snusare som drabbas av en akut händelse som hjärtinfarkt eller stroke har en ökad risk att avlida veckorna efteråt jämfört med icke-snusare. Det gör att den som har en hjärt-kärldiagnos har starka skäl att se över sin snusvana tillsammans med vården.

Gravida och unga

Nikotin passerar moderkakan och påverkar fostrets blodcirkulation, varför både Folkhälsomyndigheten och Socialstyrelsen avråder gravida från alla nikotinprodukter. Hos unga, vars hjärt-kärlsystem fortfarande utvecklas, finns det också skäl till särskild försiktighet. Den som vill trappa ner kan läsa mer i guiden om att sluta snusa steg för steg.

Är vitt snus bättre för blodtrycket än brunt?

Nej, vitt snus höjer blodtrycket precis som brunt, eftersom effekten kommer från nikotinet och inte från tobaken. Skillnaden handlar om cancerframkallande ämnen, inte om hjärt-kärleffekten, så för blodtrycket behöver man hålla isär nikotinets verkan och tobakens roll.

Samma nikotineffekt

Eftersom blodtryckshöjningen orsakas av nikotinet höjer vitt snus blodtrycket precis som brunt. Att en påse är tobaksfri ändrar inte nikotinets verkan på hjärta och kärl. Den som tror att vitt snus är skonsammare för blodtrycket har alltså rätt om cancerframkallande ämnen men fel om den akuta hjärt-kärleffekten.

Skillnaden ligger i tobaken

Det som faktiskt skiljer är att vitt snus saknar tobaksspecifika nitrosaminer och de övriga tobakskomponenter som finns i brunt snus. Den fördelen handlar dock om cancerrisk, inte om blodtryck. För hjärt-kärlsystemet är det nikotindosen per prilla som är det relevanta, och vita påsar säljs ofta i höga styrkor.

Praktisk slutsats

Den som främst är orolig för blodtrycket vinner mer på att sänka nikotinstyrkan eller minska antalet prillor än på att byta mellan vitt och brunt. Ett byte till svagt snus sänker dosen per prilla, vilket dämpar den akuta effekten. Den övergripande riskbilden för snus beskrivs i guiden om snusets hälsorisker.